Ingen av oss visste

Man tror sig veta så mycket, nästintill allt om allting på denna jord. Men faktumet är det att man vet så lite. Hon stod där, en person jag träffat nästan dagligen under ca 2 års tid och berättade om några betydelsefulla händelser ur hennes liv. Ingen av oss visste, men alla hade vi dömt henne utifrån det vi sett och hört. Det är läskigt hur man egentligen dömmer folk utifrån det lilla man vet, personen man träffade på festen som man visste var otrogen mot sin partner blev automatiskt ett svin, tjejen som låg och spydde på stan blev automatiskt en pinsam människa och killen som log åt en och sa några fina ord blev automatiskt en bra människa. Men hur kommer det sig att man är såhär, för jag är helt säker på att detta inte bara är ett beteende hos mig. Folk tror sig veta så mycket, jag tror mig veta så mycket men faktumet är det att vi vet så lite. Precis som det faktumet att folk ser mig som en tjej som letar efter ett seriöst förhållande pga att jag hade svårt att släppa honom, jag kan direkt dela med mig av det faktumet att jag är livrädd för att bli kär igen. Kärlek kanske är det vackraste och mest värdefulla på denna jord men efter allt som hänt under de senaste åren så känner jag helt enkelt att det inte är värt det.

You drown your heroes in red wine

Började lovet med att festa och träffa gamla vänner, impulsivt struntade jag i min förkylning och mötte upp Julia, Filip och Haris för att festa på en måndag i fjugesta av alla ställen på denna jord. Vaknade upp dagen efter och har aldrig känt mig så äcklig, sjuk och samtidigt hungrig. Spenderade större delen av tisdagen på Java med vännerna. Hur mår jag nu då? Hemskare än någonsin förr med förkylning och 39 grader i feber. Hatar livet eftersom alla festar och njuter av lovet samtidigt som jag ligger här och dör. Citerar Julias tweet och erkänner att vi helt klart söp bort vårt swag.
 

Finaste håret på denna jord

Men leker jag hennes personliga hårstylist eller? Klart som fan jag gör.