Under årets gång //januari till maj//

Januari:
Konraktet skrevs på och packningen började för den 1 mars gick flyttlasset.
Det var över 200 dagar kvar tills jag skulle fylla arton.
Örebro gossip starades och folk skrattade högt åt det stora skämtet som kallades för ett "konstprojekt".
Jag fick min kära iPhone 5♥
Mådde så extremt dåligt över skolan, kunde knappt sova på natten samtidigt som jag inte kunde hålla mig vaken i skolan.
Jag kysste en människa som skulle förändra min sommar, min tidigare väldigt komplicerade kärlek samt min syn på kärlek och mig själv.
 
Februari: 
Vi festade galet, högt och lågt i små som stora utrymmen.
Mina vänner fick känna av hjärtekross ifrån höger och vänster, jag fick lära mig hur jobbigt det var att se dem man älskar otröstligt ledsna.
Jag såg på hockey för första och säkerligen sista gången.
Jag skrek, hatade och grät mer än jag någonsin då trodde jag var kapabel till. Mitt hjärta var långt ifrån helt och stabilt.
"Det spelar ingen roll att det bara är han som skapar detta beteende hos mig. Det var en för mycket, en person för mycket i mitt liv som jag skrikit på, varit arg på och hatat på. Det är inte jag."
 
Mars:
"Denna vecka har varit full av stress, målarfärg, kartonger och tyvärr tårar." Flytten var igång och känslorna var fortfarande helt okontrollerade.
Jag och Julia flydde till frövi några gånger haha.
Alla de som inte redan var arton blev det denna månad, "84 dagar kvar till sommarlov, 137 dagar kvar till Rhodos, 162 dagar kvar till min 18års dag och ca 5 dagar kvar till min värld går under då ca 95% av mina badasses fyllt 18, FAN JÄVLA SKIT"
 
 
April:
Det var påsklov och jag kunde nu inte hålla mig ifrån krogen, gick ut trots min ålder och hittade speciellt en stor famn att falla i. Troligtvis det minst komplicerade "relationen" jag varit med om.
Jag spelade galet mycket Candy Crush.
 
 
Maj:
Livet började ljusa, samtidigt som solen började skina lite sådär underbart igen.
Jag firade valborg med världens finaste vänner.
Jag blev grymt uttråkad på vardagen.
"Jag finner ingen ro med livet, för varje dag som går känns det som det är en dag till spillo. Sommaren har sakta men säkert funnit ro i Sverige, jag ler och finner livet allmänt bra men det känns som någonting fattas. Jag bara är hela tiden, bekväm och säker. Men jag finner ingen ro med att vara bekväm, jag vill sprudla av känslor, skapa minnen för livet och känna att sömn är någonting man gör i graven. Längtar mer än ord kan förklara till de få sakerna jag har inplanerade i sommar och framförallt till utomlandsresan med tjejerna och dagen då jag kan vifta mitt leg i vakternas ansikte. Längtan är det som driver mig för tillfället. Jag finner verkligen ingen ro med livet."
Övrigt så spenderade jag väldigt många dagar i solen med mina vänner.
 
 
 
 

 
 
Publicerat i Livet